Daniil Charms på walla scen!

Konsten är ett skåp 
Hösten 2014 sätter walla scen! upp valda delar ur boken Konsten är ett skåp.

Vi söker för tillfället amatörskådespelare i 25-40-årsåldern som har möjlighet att repetera kvällstid och/eller andra tider som passar. Anmäl intresse här!

OPTISK VILLA

Semjon Semjonovitj sätter på sig ett par glasögon och tittar mot en tall och då ser han: i tallen sitter en karl och hytter åt honom med knytnäven.

Semjon Semjonovitj tar av sig glasögonen och tittar på tallen och då ser han att det inte sitter någon i tallen.

Semjon Semjonovitj sätter på sig glasögonen och tittar på tallen och då ser han återigen: i tallen sitter en karl och hytter åt honom med knytnäven.

Semjon Semjonovitj tar av sig glasögonen och ser åter att det inte sitter någon i tallen.

Semjon Semjonovitj sätter på sig glasögonen igen och tittar på tallen och då ser han återigen: i tallen sitter en karl och hytter åt honom med knytnäven.

Semjon Semjonovitj önskar inte tro på detta fenomen utan anser att detta är en optisk villa.

Ur ”Konsten är ett skåp” av Daniil Charms i översättning av Bengt Danielsson.

Föreställningen kommer till stora delar att likna teater sputniks uppsättning från 1986.

Citat från recensioner av teater sputniks uppsättning 1986

Peter Bohlin i Aftonbladet 10 juli 1986:

”Föreställningen är till formen en uppläsning. Johan Eklund sitter i en fåtölj på scenen och läser med en eftertänksam torrhet ur den förnämliga volymen valda texter som Bengt Samuelsson gav ut för ett par år sedan. Ofta kommer ett par skådespelare ut och spelar med i det Johan läser. Greppet är enkelt och effektivt, och det bisarra i Charms texter framstår ännu tydligare. Detta spartanskt enkla ger rentav en lustig nydadaistisk effekt.”

Lars Ring i Svenska Dagbladet 6 juli 1986:

”Med okonstlad stilisering och ett slags naiv oskuld mer läser än spelar man, och låter istället Charms egen röst ljuda – fylld av nonsens och absurd humor.”

Peter Ferm i Dagens Nyheter 3 juli 1986:

”Johan Eklunds sätt att berätta är torrt, nästan formellt. (…) Resten av ensemblen illustrerar några av berättelserna. Deras medel är enklast möjliga, samtidigt exakta. (…) Deras förevisande spel är så understruket att det blir provokativt.”

Sören Sommelius i Helsingborgs Dagblad 8 mars 1987:

”En synnerligen nöjsam underfundig föreställning i en omisskännlig rysk ton, opretentiös men samtidigt intelligent och framförd med både små medel och buskisens grova överdrifter.”

Hösten